torsdag, februari 16, 2006

Mot alla odds

Mitt engagemang i den här bloggen stagnerade någon gång i slutet av november för att så sakteliga komma igång igen. Ambitionen med den här bloggen har varit att skriva saker som faller mig in, ganska självklart ofta aktuella politiska kommentarer, utan att bli alltför preteniös. Ibland har jag lyckats och ibland misslyckats. That's life, ungefär. Jag har nyss fyllt år också, så jag kanske måste börja bete mig såsom är värdigt min ålder. Skriva mer, alltså.

En klok människa skrev en gång att "när världen är tokig behövs första maj" om lyckade 1:a majfiranden runtom i hela landet. 2003 var det om jag inte minns fel. Idag är det politiska läget helt annorlunda. Idag är inte frågan om med hur stor majoritet folket ska köra över eliten i deras superstatskramande, idag är snarare frågan hur stor del av sina påstått demokratiska ideal borgerligheten faktiskt har kvar att leva upp till.

Enklare uttryckt, när världen är tokig måste man få avreagera sig. Första maj är ett sätt och jag ser fram emot en av årets allra största dagar. Dock först; Internationella kvinnodagen!

Jag ska se till att skriva mer här på bloggen nu när andan fallit på igen, när den ideologiska beteendestörning svenska liberaler lider av blivit mer och mer olidlig att lämna okommenterad, när världen blir tokigare för varje dag som går. Denna ideologiska beteendestörning illustreras mycket väl av Motvallsbloggen, här.

I söndags blev jag uppringd av en reporter på Haparandabladet. Tydligen är det en del öbor som läser bloggen och undrar vem jag är. Nästa vecka blir det någon form av intervju vad jag förstod det, troligtvis i onsdagens eller torsdagens upplaga. Verkar lovande, kul att också folk hät på ön visar sitt intresse.

Sist men inte minst ska jag tipsa om ny god läsning: 2 bra bloggar.

Blablabloggen och Livet från den röda sidan. Läs, lär och förstå.

-----------------------
Dagens fotnot: Centerpartiet står INTE på arbetslösa ungdomars sida. Det visar Stefan Tornberg tydligt i dagens NSD.

2 Comments:

Blogger Ulf Bjereld said...

Glad att du är tillbaka. Saknat dig! Men världen blir inte galnare och galnare. Eller rättare sagt, om den blir det så blir den samtidigt också friskare och friskare. Faktiskt. Du finns ju nuförtiden. Och några till.

När man levt ett tag vet man.

10:02 em  
Blogger anon said...

Tack så mycket. Såna värmande ord betyder mycket.

Och visst stämmer det, när världen blir galnare och galnare ökar behovet av politisk självterapi som medicin. Vi är ju ett par som gör så gott vi kan. =)

10:31 em  

Skicka en kommentar

<< Home