Mohammed Omar i Aftonbladet

Essäisten och poeten Mohammed Omar skriver idag en krönika på Aftonbladets kultursidor med rubriken "Jag trodde det var en bomb in jävel!".

Mycket av vad jag fått läsa av Omars alster - företrädesvis publicerat i Flamman - har varit förbannat bra, nästan lysande. Det är vad jag läst av Omar.

Den här korta krönikan säger ändå en hel del om hur krigsretoriken och de rasistiska schablonerna slår igenom. Ena studen kan de handla om att en arab blir nersparkad på öppen gata av ett gäng white kids, i andra stunden kan det handla om att få nervösa och stirriga blickar från texichauffören. För det råder ingen tvekan om att taxichauufören i Omars krönika är ärligt och uppriktigt rädd för att hans passagerare ska spränga sig själv och honom i luften. Det är faktiskt helt bisarrt.

Det säger en del om hur samhället ser ut och hur väl krigshetsarnas koloniala projicering av araber och muslimer som potentiella terrorister slagit igenom, allt enligt planerna får man anta. Det är såna som Mohammed Omar som besökt sin släkt och den brasilianske elektrikern som är försenad till jobbet, som får skörda det som Bush och Blair sår.

Rekommenderar en lysande bloggpost från Ali Esbati på samma tema.